När jag var i Australien...

...2001 köpte jag tre inplastade dikter. Där var en magnet på baksidan så man skulle kunna hänga upp dem på kylskåpet. Jag tog bort magneterna och la dikterna i min dagbok. De har följt med mig sen dess i ett antal olika dagböcker. Ibland tar jag fram någon av dem och läser, sen käns livet lite lättare:) Det alla tre dikterna har gemensamt är att man ska se framåt, det finns ett ljus i tunneln, att man ska ta vara på livet och att man aldrig ska ge upp.

Vill dela med mig av en som heter:

"First and last regret"

When we grow old,
Our feature begins to shrink,
Our past is getting longer
It´s then we begin to think.

Where has my life gone,
I only have me to blame,
If I had my life to live over,
I´d not live that way again.

I´d live for every minute,
Feel the grass beneath my feet,
I´d live life to the very limit,
I´d laugh and cry, then sleep.

Then awake with renewed courage,
More risks I´d gladly take,
Living out my wildest dreams,
Make the ground beneth me shake.

I would want my children to remember,
Not have them to forget,
The risks in live they didn´t take,
Would be their first and last regret.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0